Bort med julskinkan!

Efter att ha firat i dagarna fem börjar det kännas att byxorna spänner runt midjan och att det kanske borde vara dags att lämna bort nattmaten, chokladpralinerna och istället styra kosan mot skidspåret! Idag efter morgonmålet (kl.11.00, lunchtid för en del...) packade vi skidorna i bilen och kämpade på i spåret en dryg timme. Sedan hem för att äta julmatrester - jag brukar faktiskt inte servera familjen annat än julmat fram till nyåret och ALLA äter trots det med god aptit :) - och så iväg till spåret igen. Men denna gång ensam! Tänk vad det går snabbt  när man bara behöver baxa in ett par skidor och två stavar i bilen! Saldot för idag blev dryga 20 kilometer, men den där extra bilringen runt midjan behöver nog mer för att ge sej...

Imorgon blir det teater i Åbo med goda vänner och mat på restaurang (ingen julmat får jag hoppas) och förmiddagen ska vi tillbringa i skidspåret igen då E ska tävla. Tänkte oxå tipsa om hur man enkelt gör änglalockar till barnen. Vira upp håret (det får gärna vara lite fuktigt) med rullat hushållspapper och låt dem sova med håret så. Det går bra att sova med hushållpappret i håret då det är så mjukt till skillnad från papiljotter...på morgonen är håret fint lockat!

God Jul!

Jag smög upp i gryningen, medan alla andra i huset ännu sov, och fixade den sista julmaten. Sillar, rödbetssallad, rommen, ägghalvor och gubbröra. Risgrynsgröten puttrade på spisen samtidigt - vi har som tradition att äta "tomtegröt" på julaftonsmorgonen. Klockan fem blir det julkyrka, men tills dess är det många och långa timmar för barnen...funderar på att ta dem med ut på en skidlänk innan dess.

God Jul!

Så mycket man borde...

De sista dagarna innan jul är det så mycket man borde göra...eller borde man? Istället för att fixa dedär sista julklapparna, tvätta spisluckorna (som jag inte gjort en enda gång på fem år) och skriva några julkort och paketera julklappar.....packade vi skidorna i bilen och körde iväg till Finnby för att skida. Efter en timme i skidspåret var alla hungriga och jag ställde mej vid spisen och kokade risgrynsgröt. Och sen var det plötsligt sovdags. Nu är det bara tomten som är vaken och undrar vad hon BORDE göra allra mest. Och vad gör hon? Bloggar, dricker glögg och äter choklad med benen uppslängda på soffan! Nu är det bara att hoppas att riktiga tomten är vaken i natt och gör allt detdär som borde göras innan 24.12!

Otäck morgon

Jag väckte E som vanligt vid halv åtta och ropade "God morgon" och drog av henne täcket så sömntutan skulle piggna till. Synen som mötte mej gjorde att jag blev helt knäsvag (sluta läsa om du är känslig). Under täcket låg en flicka som var blodig från topp till tå. Håret var inte ljust, utan rött färgat av blod, armar och ben var blodiga och dynan och madrassen var helt nerblodade. Det tog en stund innan jag fattade att det var näsblod. I nästa stund står lilla-syster i dörröppningen och börjar gallskrika då hon får syn på E, varefter E rusar till spegeln och så skriker båda hysteriskt. Jag kan inte förstå att hon inte har vaknat av allt blod! Sen var det då bara att börja tvätta håret, byka och trösta!

Det här med inställning

Jag märkte redan på morgonen hur stressnivån började stiga. -Det är brååttooom, hörde jag mej själv ropa på morgonen medan jag värmde fjärde tallriken med havregrynsgröt i micron. I huvudet malde alla klockslagen när och var jag skulle infinna mej under dagens lopp. Först till dagis, sen till skolan, sen till jobb...och så taklagsfest kl 14 och sen igen till dagis, skolan, hem via butiken.....17.15 måste E infinna sej till en sista övning innan kvällens redskapsgymnastik-julfest körde igång kl. 18...och så var det ju det här med klädseln...gråa eller svarta byxor + röd skjorta och tomteluva till gymnasterna. Någongång mellan 14 och 15 hade de ringt (3 samtal missade på telefonen) från dagis för att meddela att T inte mår riktigt bra och att NÅGON borde hämta hem henne.

Imorgon ska jag börja dagen med en annan inställning. Jag ska lugnt meddela mina döttrar att vi har den tid vi behöver för att bli klara, jag ska göra en sak i taget. Det är så synd då man stressar på - man missar så mycket! Istället för att njuta av en fin taklagsfest och en fin julfest snurrade mina tankar vid vad jag borde göra till näst.

Den eviga optimisten

Den eviga optimisten i  mej trodde att jag efter denna helg skulle ha fixat alla julklappar klart, storstädat och mellan varven avverkat många och långa skidpass. Det gick inte riktigt som i Strömsö. Visst hann vi till skidspåret EN gång, visst köpte jag EN julklapp och visst städade jag. Julstressen börjar ge sej till känna :) Men vi hann besöka den fina julmarknaden i Pargas på lördagen och vädret var strålande fint! Några minusgrader och solsken! Jag köpte två kransar att hänga på dörrarna till matsalen och en kudde som passade perfekt i min favvo-stol. Jättefina hantverk fanns det till salu på marknaden....och så beställde jag ju julfisken och köpte ett halvt kilo rom!

Behövlig hjälp!

Vi är nog riktiga bastubadare i vår familj. Däremot är ingen av oss så förtjust i att städa bastun. Till julen brukar jag ta mej i kragen och skura ren laven. Denna gång fick jag hjälp!

Nästan som i Lappland

Det kändes nästan som i Lappland då vi på lördagseftermiddagen plumsade fram i skogen och sökte lillajulsgran. På vissa ställen var det riktigt svårt att ta sej fram på grund av snön. På söndagen tillbringade vi tre timmar ute och gick på upptäcksfärd i skogen och spanade efter spår i snön. På lördagen bar jag T på ryggen och på söndagen drog jag henne i pulka, bra motion! Söndagen avslutade vi med jippo i stallet; lucia, ponny-agility, lotteri och ponnyledning.